Dit tankar kommer för att rensas. Nej. Ordbajsas.

Hur tunt tak/golv är det mellan mig och grannen över egentligen?
Och hur kul kan det egentligen vara att gång på gång släppa ned en kula/peng på golvet?
Eller gång på gång på gång på gång släppa ned kulan i trappuppgången?
Är det akustiken som lockar, eller är barnen i min port ute efter mig?

Hos Nora är det tydligen så lyhört att grannen som bor SNETT ovanför placerade ut tofflor utanför Noras dörr i hopp om att de skulle börja använda dem.
Hihi, ni vet ett sånt där vindspel i snören? Arvids granne klippte ned deras sådant och skrev en lapp med texten: "Jag vill höra vindens sus."
Crazy neighbours! Och det roliga är att jag nästan kan relatera till deras tokighet.

Det är sjuuukt hur mycket som hörs in till oss! Speciellt till mitt rum som delar vägg med trappuppgången. Korsdrag får vi av allt, inklusive av att porten öppnas och stängs. Det låter som att någon väldigt brutalt försöker öppna dörren till rummet man är i om en annan dörr öppnas.

Hoho, jag ska nog gå och klistra upp en lapp:
"Hej kära högljudda grannar! Från och med nu lyder min lag. Det är dags att börja stänga porten försiktigt efter er, sluta kasta kulor på golvet ovanför oss, sluta kasta kulor i trappuppgången och väcka mig 9:00 på en lördag, sluta dra i bommen utanför (som tyvärr råkar dela vägg med mig) och som gör att hela mitt rum ekar av ett 'VROOOM!' varje gång någon drar i den.
Eller ännu hellre, sluta göra någonting! Om ni nu nödvändigtsvid behöver vara hemma, sitt då enbart stilla och stirra in i väggen. Tack på förhand!
Mvh / Er förtjusande granne"

HAHA.

Ack och ve vad det är hårt att bo på bottenvåningen!