Så kan det gå när inte haspen är på.
Någonting har förändrats. Allting har förändrats.
Hur det var är inte längre.
Någonting har skiftat. Jag har skiftat.
När jag skiftade så bytte du mig.
Jag märker det.
Jag ser det.
Jag känner det.
Du bytte mig mot någon som inte skiftat. Mot någon som är sig lik.
Lik dig.
Mot någon som inte kan skifta. Bara omedvetet.
Som du.
Det känns konstigt att skriva det här.
Det känns... Ovant.
Jag tycker inte om det.
Men förändringen är där och jag känner den.
Jag känner ledsamheten.
Jag känner konstigheten.
Och jag vet inte vem jag kan skylla det på.
Om jag ens kan skylla på någon.
Men kanske är det bäst att bara gilla läget.
Se detta som min möjlighet att byta dig också.
För jag har skiftat. Förändrats.
Och du är dig lik.
Kanske är det så det ska vara.
Ingens fel. Bara konkret fakta.
Och så är det bara.
