Dit tankar kommer för att rensas. Nej. Ordbajsas.

... Och efter chocken och ledsamheten hade lagt sig tänkte jag på en gång att det måste ha varit på grund av något jag hade gjort. Att det på något vis var mitt fel.
När det verkligen inte handlar om mig, så är det ändå det första jag tänker.

Osäkerhet, dålig självkänsla, egocentriskhet, kanske självdestruktivitet eller möjligtsvis lägger jag skulden på mig själv för att det är enklare än att lägga skulden på någon annan. För att jag vill hjälpa och att det är enklare att hjälpa om jag är den som orsakat det.
Hursomhelst är det fel att jag på en gång tar åt mig.
För det här handlar inte om mig.

Vad hände med att det gick så bra för alla?