that's just never gonna happen for me

idag har jag lagat pannkakor hos cili på dagen och myst och haft det bra och nu ikväll satt jag på baltazar med frida, alice och company och det var verkligen mysigt, kul och allt det med. jag har haft en toppendag med toppenmänniskor, helt ärligt. men jag kan ändå inte sluta känna lite sådär va och det är synd att jag alltid sträcker mig ut efter mer istället för att vara nöjd med det jag har. för det är faktiskt väldigt fint det som redan finns inom räckhåll. nu får jag alltså sluta falla tillbaka i gamla vanor. vet inte om jag är realistisk eller pessimistisk bara. oj vad osammanhängande jag känner mig. hejdå.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0