Dit tankar kommer för att rensas. Nej. Ordbajsas.

idag är en dag av trötthet. jag är trött på alkohol. jag är trött på att mitt rum är så stökigt. jag är trött på relationer. men mest av allt är jag trött på neurotiska personer. och jag är trött på att jag kan vara neurotisk som fasen ibland. såg precis på sex and the city (ja det är en till referens dit ja jag vet jag är besatt) och störde mig jättejättejättemycket på carrie. hur hon liksom överanalyserade allt i hennes och bigs relation och bara totalförstorade allt. överdramatiserade är rätta ordet här. hur hon freakade ur över att de inte hade haft sex på tre dagar i rad och gick runt och frågade om det var normalt och bara inte kunde släppa det. och de gånger hon var med big i avsnittet så var hon helt knäpp och dramatisk mot honom. och hon verkade tro att de skulle göra slut typ. alla andra gånger jag har sett detta avsnittet har jag tyckt att det varit skönt att känna igen mig i hennes irrationella dramatiska beteende men nu såg jag det ur ett annat perspektiv. bigs perspektiv för att vara mer exakt. hur lugn han var i det hela. och förvirrad. för han tyckte väl att allt var som vanligt och att carrie utan förvarning flippade. asså vet inte riktigt hur jag ska formulera mig idag för jag är också trött i huvudet men det kändes bara frustrerande att se henne typ gräva sin egen grav i relationen genom att förstora upp allt. och att veta att det där lika gärna kunde ha varit jag, för jag är ju likadan själv. eller var det iaf. nu är jag inte sån. just nu. och jag ska göra mitt bästa för att påminna mig om i framtiden, när jag känner för att göra en carrie, om hur mycket bättre man mår av att inte låta småsaker komma åt en.