Tråkdag med enbart en Harlequin-bok tillgodo... *spyr*
Ja, idag har varit en T.R.Å.K.I.G. dag.
Så tråkigt att inte ha någon inplanerad aktivitet att vakna upp till ibland.
Har typ bara läst en hel, JÄTTEdålig harlequin-bok vi måste läsa till skolan.
Den har verkligen gjort mig illa till mods nu för att den var så klyschig, stereotyp, porträtterar patriarkatet, ett svin till kille och världens klibbigaste budskap i slutet - killar kan behandla tjejer som skit + med seriösa kontrollbehov för i slutändan så kommer de inse hur mycket de älskar en och bli snäll...are. Fantastiskt. Boken var så vis.
Första gången jag läst en bok och INTE hoppats på att personerna ska få varandra i slutet, för den manliga huvudrollen var verkligen ett as. Dock var nog hans "manliga", "maskulina", "maktingivande", "förnuftiga", "drivenhet" menad som något positivt boken igenom. Med alla hans "ursinniga", "okontrollerbara" raseriutbrott över ALLT tjejen gjorde. Speciellt när hon inte "lydde" honom... Åh en sån charmknutte.... Vilket den kvinnliga, känslostyrda huvudpersonen dock tyckte att han var...(WHY OH WHY?!?!) Hon var helt "hjälplös" när det kom till Alessandro (Ja, han var italienare...) När. Han. Bara. Var. Arg/Kontrollerande/dryg. Hela. Boken. Igenom......!!!
NÄ NOG om den nu.
Den sög. Jag är ärrad för livet.
Tur att verkligheten inte är en harlequin-bok, kan vi konstatera.
Folk är fina och snälla och roliga i verkligheten dock *försöker byta ämne på ett snyggt sätt*
Jag hade en kul helg, är det jag vill komma fram till.
Lite ölande med Arvid och Joel i fredags och middag + utgång för att fira Agnes födelsedag i lördags. Askul båda grejorna!
Och så TRÄNADE jag i söndags... say whaaaat??? liksom
Så tråkigt att inte ha någon inplanerad aktivitet att vakna upp till ibland.
Har typ bara läst en hel, JÄTTEdålig harlequin-bok vi måste läsa till skolan.
Den har verkligen gjort mig illa till mods nu för att den var så klyschig, stereotyp, porträtterar patriarkatet, ett svin till kille och världens klibbigaste budskap i slutet - killar kan behandla tjejer som skit + med seriösa kontrollbehov för i slutändan så kommer de inse hur mycket de älskar en och bli snäll...are. Fantastiskt. Boken var så vis.
Första gången jag läst en bok och INTE hoppats på att personerna ska få varandra i slutet, för den manliga huvudrollen var verkligen ett as. Dock var nog hans "manliga", "maskulina", "maktingivande", "förnuftiga", "drivenhet" menad som något positivt boken igenom. Med alla hans "ursinniga", "okontrollerbara" raseriutbrott över ALLT tjejen gjorde. Speciellt när hon inte "lydde" honom... Åh en sån charmknutte.... Vilket den kvinnliga, känslostyrda huvudpersonen dock tyckte att han var...(WHY OH WHY?!?!) Hon var helt "hjälplös" när det kom till Alessandro (Ja, han var italienare...) När. Han. Bara. Var. Arg/Kontrollerande/dryg. Hela. Boken. Igenom......!!!
NÄ NOG om den nu.
Den sög. Jag är ärrad för livet.
Tur att verkligheten inte är en harlequin-bok, kan vi konstatera.
Folk är fina och snälla och roliga i verkligheten dock *försöker byta ämne på ett snyggt sätt*
Jag hade en kul helg, är det jag vill komma fram till.
Lite ölande med Arvid och Joel i fredags och middag + utgång för att fira Agnes födelsedag i lördags. Askul båda grejorna!
Och så TRÄNADE jag i söndags... say whaaaat??? liksom
Ps. Bokens namn? Jo: "Hjärtats röst".....
...*spyrlitemer*
...*spyrlitemer*
Kommentarer
Trackback
