Dit tankar kommer för att rensas. Nej. Ordbajsas.

Gud vad saker och ting är knäppa och knasiga. Har ni tänkt på det?
Den ena är ledsen den andre är glad någon annan är förvirrad och någon annan är nervös och en femte är chockad en sjätte besviken en sjunde förstående en åttonde söt. Eller alla är söta faktiskt.
Men asså. Det är så knäppt alltihopa bara. Så mycket hit och så mycket dit. Vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig till allting när det enda jag vill är att få låta mig själv ryckas med i den enes glädje men samtidigt inte vill lämna någon kvar som inte känner den. Vad känner jag? Vad vill jag? Vad vill alla andra? Vad är rätt? Vad är fel? Vad kan jag göra för att göra någon glad? Varför kan inte alla bara få vara glada? Som i en fånig romantisk komedi. Fast nä inte ens där, för där finns det alltid ett dilemma (då typ tjejen dumpar killen och de blir båda ledsna men sedär, de hitta visst tillbaka till varandra till sist. Chockerande.) innan det blir bra i slutet igen. Jag vill bara få känna mig naiv och glad och tänka att alla andra också är naiva och glada. Liksom ett litet tag bara.
Snurrig och förvirrad och orolig är det jag är mest nu. Och liiite mysigt glad, men ändå inte.

Idag är det iaf ALLA HJÄRTANS DAG!
Vilken grej!


Siri och Samuel är iaf supersöta, superkära och superglada! Vilket dagens lunch visar.
Och det är supernajs!