Dit tankar kommer för att rensas. Nej. Ordbajsas.

Jag är för poppis
Jag är en 11-årig tjej som är jättepopulär (bland mina tjejkompisar, inte bland killarna) och det är faktiskt ett problem. Jag är kompis med typ alla tjejer och några killar. Det går inte en dag utan att minst en person frågar mig om vi kan vara efter skolan. Jag får typ aldrig tid att göra läxor, umgås med familjen eller sitta på mitt rum och bara göra vad jag vill. För jag är väldigt snäll (inte för att vara skrytig men...) så jag klarar inte av att säga nej om någon frågar. Det är väldigt jobbigt! Jag kan liksom inte bara säga: "Nej tyvärr, jag orkar inte i dag", fast jag känner så. Jag måste hitta på en lögn-ursäkt istället, som att jag ska till tandläkaren. Snälla hjälp mig någon! Vad ska jag göra för att slippa ljuga?
/ Vantejag =) <3


Detta får mig att tänka på något som kallas för "Falsk snällhet" vilket är att man inte kan säga emot och ifrån. När folk som inte kan säga ifrån säger att dom är "för snälla" eller som i detta fallet då hon skriver "jag är väldigt snäll så jag klarar inte av att säga nej om någon frågar" så blir jag faktiskt lite irriterad. Det handlar inte om att vara snäll. Det är falsk snällhet. Det är inte äkta snällhet om man inte gör det som känns rätt för en själv. Sen såklart det är jobbigt att inte kunna säga till om att man faktiskt inte orkar göra något, men denna lillen låter ju lite otacksam. Liksom "Hej det är så synd om mig för jag har så många kompisar". Och jag vet, hon är bara 11 så då får man vara lite knäpp men tänk om någon liten plutt som inte har några kompisar läser detta och känner sig ännu sämre. Blä. Nej. Oj. Vad mycket det blev om detta nu. Egentligen ville jag bara lägga upp den för att jag tyckte den var skojig. Speciellt det där med skrytig. Hehehe. Så nu ska jag vara tyst.