Det är okey. Okey?
Jag har bestämt mig för att acceptera att jag är komplicerad.
Dvs. sluta vara rädd för att vara ledsen och då bli ledsen pga att jag är rädd och då bli mer ledsen/må dåligt över jag mår dåligt/känna mig ledsen över att jag tänker så mycket och är komplicerad och då känna mig mer komplicerad och då ledsen/känna mig stressad över att jag är stressad/vara rädd för att jag ska bli osäker och då bli osäker och då bli ledsen osv osv osv.
Genom att acceptera att jag är komplicerad kommer jag bli mindre ledsen. Måste dock komma ihåg att detta inte betyder att jag ska sluta vara ledsen helt och såna saker, utan bara att jag inte ska vara rädd för känslan. För det är ju för att jag är rädd för de negativa känslorna som jag får de negativa känslorna. Men måste komma ihåg att jag får vara ledsen/må dåligt/vara stressad/vara osäker/komplicerad osv. MEN att jag verkligen inte behöver ha någon av de känslorna. Det är okey om jag skulle bli det för det är inget farligt eller så, men jag behöver inte bli det bara för att jag är rädd för att bli det. Men det är ju ingenting att vara rädd för! Så då kommer jag inte bli det. Måste också komma ihåg att det är fullt möjligt att vara nöjd och inte känna oro över något utan man på en gång måste hitta fel. Det är okey att må bra och inte ha några problem! Man behöver inte skapa dom! Det är inte naivt att vara glad, så som jag så ofta känner när jag är det. Jag får vara glad. Jag får vara ledsen. Jag behöver inte vara något av det, men jag får vara både och. Och jag har mycket tankar och är kanske något komplicerad, men det är okey det med. Det var sammanfattningen.
Känner mig inte bara som komplicerad_tjej_92 just nu.
Jag är glad_stolt_komplicerad_"det-är-okey"_tjej_92.
Och det är okey det med.
Dvs. sluta vara rädd för att vara ledsen och då bli ledsen pga att jag är rädd och då bli mer ledsen/må dåligt över jag mår dåligt/känna mig ledsen över att jag tänker så mycket och är komplicerad och då känna mig mer komplicerad och då ledsen/känna mig stressad över att jag är stressad/vara rädd för att jag ska bli osäker och då bli osäker och då bli ledsen osv osv osv.
Genom att acceptera att jag är komplicerad kommer jag bli mindre ledsen. Måste dock komma ihåg att detta inte betyder att jag ska sluta vara ledsen helt och såna saker, utan bara att jag inte ska vara rädd för känslan. För det är ju för att jag är rädd för de negativa känslorna som jag får de negativa känslorna. Men måste komma ihåg att jag får vara ledsen/må dåligt/vara stressad/vara osäker/komplicerad osv. MEN att jag verkligen inte behöver ha någon av de känslorna. Det är okey om jag skulle bli det för det är inget farligt eller så, men jag behöver inte bli det bara för att jag är rädd för att bli det. Men det är ju ingenting att vara rädd för! Så då kommer jag inte bli det. Måste också komma ihåg att det är fullt möjligt att vara nöjd och inte känna oro över något utan man på en gång måste hitta fel. Det är okey att må bra och inte ha några problem! Man behöver inte skapa dom! Det är inte naivt att vara glad, så som jag så ofta känner när jag är det. Jag får vara glad. Jag får vara ledsen. Jag behöver inte vara något av det, men jag får vara både och. Och jag har mycket tankar och är kanske något komplicerad, men det är okey det med. Det var sammanfattningen.
Känner mig inte bara som komplicerad_tjej_92 just nu.
Jag är glad_stolt_komplicerad_"det-är-okey"_tjej_92.
Och det är okey det med.
Kommentarer
Trackback
