Karl Sune Rudolf Andersson
Fick ett plötsligt och extremt sug efter att läsa Sune-böcker. Eller nä. Jag fick ett megasug efter att lyssna på Sune-band.
När jag var liten gick det inte en dag utan att jag och min syster låg i vår lilla våningsäng och lyssnade oss till sömns på Sune. Han var min godnattsagoberättare. Anders Jacobsson som pratade på bandet alltså.
Så mitt mysdrömscenario just nu vore att ha Anders Jacobssons röst natta mig till sömns med fraser som "Karl Sune Rudolf Andersson, kommer ni ihåg honom? Nähe. Men någon som inte har glömt bort honom är iaf Sofie, Sunes fru..." Eller "Då kanske Jocke skulle missa munnen och pussa Miriam på näsan istället!" Eller historian om Sune och svartamannen (inte så rasistiskt som det låter), eller när han var superdetektiv, eller om "mörka minuten". ÅÅH! Mörka minuten, som gick ut på att man skulle släcka ljuset i EN HEL MINUT i ett rum och så fick man göra vad som helst under den mörka mystiska minuten, var förövrigt mitt drömscenario som liten. Att jag, precis som Sune, skulle köra den leken och samtidigt vara i samma rum som den jag var "kär" i och att vi under den mörka minuten skulle pussas. Preciiiis som Sune. Eller Sune misslyckas ju precis med själva pussen, men ni fattar galoppen. (åhnej avslöjar ju slutet här nu åååååh dålig stiiil)
Kommer ihåg att Jessie också älskade Sune-böckerna. Så pass mycket att vi gjorde ett avtal om att vi skulle döpa våra söner till det i andranamn. Är nästan lite taggad på att ta upp det avtalet igen.
Iiiih! NOSTALGIII!
Såååå nu ska jag nog läsa lite Sune och låta mina tankar spolas bort till mer okaosiga miljöer.
WEEEEEEEI!
När jag var liten gick det inte en dag utan att jag och min syster låg i vår lilla våningsäng och lyssnade oss till sömns på Sune. Han var min godnattsagoberättare. Anders Jacobsson som pratade på bandet alltså.
Så mitt mysdrömscenario just nu vore att ha Anders Jacobssons röst natta mig till sömns med fraser som "Karl Sune Rudolf Andersson, kommer ni ihåg honom? Nähe. Men någon som inte har glömt bort honom är iaf Sofie, Sunes fru..." Eller "Då kanske Jocke skulle missa munnen och pussa Miriam på näsan istället!" Eller historian om Sune och svartamannen (inte så rasistiskt som det låter), eller när han var superdetektiv, eller om "mörka minuten". ÅÅH! Mörka minuten, som gick ut på att man skulle släcka ljuset i EN HEL MINUT i ett rum och så fick man göra vad som helst under den mörka mystiska minuten, var förövrigt mitt drömscenario som liten. Att jag, precis som Sune, skulle köra den leken och samtidigt vara i samma rum som den jag var "kär" i och att vi under den mörka minuten skulle pussas. Preciiiis som Sune. Eller Sune misslyckas ju precis med själva pussen, men ni fattar galoppen. (åhnej avslöjar ju slutet här nu åååååh dålig stiiil)
Kommer ihåg att Jessie också älskade Sune-böckerna. Så pass mycket att vi gjorde ett avtal om att vi skulle döpa våra söner till det i andranamn. Är nästan lite taggad på att ta upp det avtalet igen.
Iiiih! NOSTALGIII!
Såååå nu ska jag nog läsa lite Sune och låta mina tankar spolas bort till mer okaosiga miljöer.
WEEEEEEEI!
Kommentarer
Trackback
