Min trygga genusbubbla
Var på riksdagen idag med genusklassen.
Asså. Jag tycker verkligen att det är konstigt att vissa jämställdhetsfrågor inte är en självklarhet. Att det fortfarande finns ett motstånd i riksdagspolitiken. Jag kan knappt förstå det faktiskt.
T.ex. folkpartiets kvinnoförbund måste lirka och ta ett steg tillbaka i deras feministiska åsikter dels för att 1. folkpartiet står inte för kvinnoförbundets feministiska syn och 2. för att ha en chans att ens få igenom något alls. De måste kompromissa jättemycket i föräldraförsäkrings-frågan t.ex. Överhuvudtaget förstår jag inte riktigt hur liberalfeminism i Sverige går ihop idag. Såna grejer som kvotering, delad föräldraförsäkring, avskaffning av RUT osv är feministiska frågor som ju inte alliansen stödjer. Allt personerna som föreläste om Liberala Kvinnor kunde säga var typ att "Ja, våra personliga åsikter är ju såhär, men det är inte vad folkpartiet står för." De försökte också ha ett feministiskt perspektiv på RUT, där jag förstod argumenten men tyckte de var naiva och ofullständiga. Plus att det inte riktigt känns som att de får igenom så mycket ändå. De är ju utplockade från den vanliga politiken på något vis. Liksom, Folkpartiet + Folkpartiets kvinnoförbund, där de typ blir förpassade till utkanten med deras "kvinnofrågor" som ofta skapar "konflikter" till folkpartiet, som de beskrev det. Återigen bara en form att undervärdera kvinnors åsikter...
Nej, tacka vet jag vänstern! Där är feminism invävt i partiet och de har inget kvinnoförbund, utan hela deras parti ses utifrån ett feministiskt perspektiv. Och de hade så sjukt många bra motioner angående feminism?! Inget kompromissande liksom. Inget "vi kan inte kan få det helt jämställt så lets kompsomissa så att det blir liiite mer jämställt iaf". Utan här ses det som en självklarhet. Så som det ska vara, tycker jag.
Förstår inte riktigt varför det inte är jämställt än. Eller jag vet ju varför. Men känns så konstigt. Vill bara att ALLA ska se könsordningen i samhället. Eller så vill jag bara fortsätta leva i min lilla genusbubbla där alla är medvetna. Blir bara ledsen av verkligheten. Men någon dag då jag är mogen får jag väl ge mig ut och förändra världen......... Okey nä prettoskämt åsido men asså aa hejdå.
Asså. Jag tycker verkligen att det är konstigt att vissa jämställdhetsfrågor inte är en självklarhet. Att det fortfarande finns ett motstånd i riksdagspolitiken. Jag kan knappt förstå det faktiskt.
T.ex. folkpartiets kvinnoförbund måste lirka och ta ett steg tillbaka i deras feministiska åsikter dels för att 1. folkpartiet står inte för kvinnoförbundets feministiska syn och 2. för att ha en chans att ens få igenom något alls. De måste kompromissa jättemycket i föräldraförsäkrings-frågan t.ex. Överhuvudtaget förstår jag inte riktigt hur liberalfeminism i Sverige går ihop idag. Såna grejer som kvotering, delad föräldraförsäkring, avskaffning av RUT osv är feministiska frågor som ju inte alliansen stödjer. Allt personerna som föreläste om Liberala Kvinnor kunde säga var typ att "Ja, våra personliga åsikter är ju såhär, men det är inte vad folkpartiet står för." De försökte också ha ett feministiskt perspektiv på RUT, där jag förstod argumenten men tyckte de var naiva och ofullständiga. Plus att det inte riktigt känns som att de får igenom så mycket ändå. De är ju utplockade från den vanliga politiken på något vis. Liksom, Folkpartiet + Folkpartiets kvinnoförbund, där de typ blir förpassade till utkanten med deras "kvinnofrågor" som ofta skapar "konflikter" till folkpartiet, som de beskrev det. Återigen bara en form att undervärdera kvinnors åsikter...
Nej, tacka vet jag vänstern! Där är feminism invävt i partiet och de har inget kvinnoförbund, utan hela deras parti ses utifrån ett feministiskt perspektiv. Och de hade så sjukt många bra motioner angående feminism?! Inget kompromissande liksom. Inget "vi kan inte kan få det helt jämställt så lets kompsomissa så att det blir liiite mer jämställt iaf". Utan här ses det som en självklarhet. Så som det ska vara, tycker jag.
Förstår inte riktigt varför det inte är jämställt än. Eller jag vet ju varför. Men känns så konstigt. Vill bara att ALLA ska se könsordningen i samhället. Eller så vill jag bara fortsätta leva i min lilla genusbubbla där alla är medvetna. Blir bara ledsen av verkligheten. Men någon dag då jag är mogen får jag väl ge mig ut och förändra världen......... Okey nä prettoskämt åsido men asså aa hejdå.
Kommentarer
Trackback
